Arko Records har nöjet att presentera Den Flygande Bokrullens tredje fullängdsskiva

 Tarrschwein

 

1

Meshuggah
(Pohjola)

/tuba, trombon, klarinett, kornett & trummor + saz/
Den här låten är inspirerad av turkisk marschmusik, hårdrock (låtens första del), gammal klezmer och vår electronic ep (framförallt sazbrejket på slutet). Tokig klarinettstämma av Lars. Det passar bra, eftersom titeln i svensk översättning blir ungefär galen. Den sista låten som blev klar till skivan.
 
2

Freylekhe Mekhutonim
(trad)

/tuba, dragspel, altsax, mandolin och trummor/
En känd låt som finns i många versioner. Har även spelats in som humpalåt i Finland på trettio- eller fyrtiotalet. Den här versionen innehåller två tonartshöjningar mot slutet: först ett helt tonsteg, sedan ett halvt.
 
3

Trisker Nign
(trad)

 /tuba, trombon, klarinett, kornett och trummor/
En gammal klezmerlåt som så många andra (för första gången) spelades in på tiotalet i USA. Den här är från Harry Kandels repertoar.
 
4

Zefki
(trad)

 /piano, dragspel, klarinett, tenorbanjo och trummor + kontrabas/
Dave Tarras spelade in den här melodin i sin ”grekiska serie”. Den här versionen krävde väldigt  många omtagningar, under två olika dagar, innan den blev bra. Ovanligt för att gälla DFB. Oftast duger en låt efter en eller ett par tagningar. Tomas Dawidowski gästar på kontrabas, liksom på tre andra låtar.
 
5

Ziganoff
(Pohjola)

/tuba, dragspel, altsax, mandolin & kornett, och trummor + Horns of Hoodwink/
Den här är naturligtvis inspirerad av romsk/zigensk musik. (Åtminstone slutdelen där inspelningen f ö gästas av blåsensembeln H of H.) Matti byter instrument (från mandolin till kornett) mitt i låten. Inspelningstekniker Göran Freese agerade mandolinställ i studion.  Ursprungligen var den här låtens första del tänkt att gå i swingtakt, men det ändrades ganska snabbt.
 
6

Schweir und Schwiger Tantz
(trad)

 /tuba, barytonhorn, klarinett, kornett och barytonhorn/
Egentligen en östeuropeisk judisk bröllopslåt (Svågerns och svägerskans dans).
Den spelades in av Abe Schwartz Orchestra i New York 1920. Det här är det enda spåret utan Calles trummor, eftersom han spelar horn istället. Här är vi lite inspirerade av gamla brunnsorkestrar och alp-umpa-pumpa och en nypa smutspunk som vanligt.
 
7

Farshtinkener Boris
(G. Johansson)

/tuba, dragspel, klarinett, mandolin och trummor/
En låt som är tillägnad Boris på Hällefors kulturdistribution som köpte skivor av oss för trettio tusen för Lira klubbs räkning. Tyvärr betalade de bara tio tusen efter många påtryckningar från oss och sedan gick H:s kult.distr. i konkurs. Det var inte roligt. Men, alla blir blåsta någon gång (utom vi, som blir det flera gånger). Hursomhelst är det förmodligen uppenbart att ”farshtinkener” inte är något fint ord. Gustav tyckte att det passade bra.
 
8

Besaraber Khosidel
(trad)

/tuba, dragspel, klarinett, mandolin och trummor/
Den här låten ingick i J Hochmanns Jewish Orchestras repertoar. De spelade in den i december 1922. Vi gjorde det i januari 2002.
 

9

Kleopatras Leda
(Ydgren)

/tuba, trombon, klarinett, kornett och trummor + kontrabas/
Det här spåret var först tänkt med ett annat komp med fler ackord. Men vi gjorde ett enklare komp med blås och rumba-inspirerad trumrytm. Titeln kommer från en icke namngiven, men desto mer påverkad inspelningstekniker, som mässade om hur Kleopatra njöt när hon stack guldnålar i sina slavinnor.
 
10

Donner Bulgar
(trad)

/tuba, dragspel, klarinett, kornett och trummor/
Den låt som DFB tidigast blev klar med till skivan. Spelades in 1923 i USA av Harry Kandel under namnet Mamaliga.
 
11

Lajka
(Pohjola)

/piano, dragspel, klarinett, mandolin och trummor + kontrabas/
Här gör Tomas ett fint inhopp på kontrabas. Inspirerad av rysk och grekisk musik samt av humpa.
 
12

Evrejskij Tanets
(trad)

/tuba, dragspel, klarinett, eufonium och trummor + piccola/
Vi har hört den här låten i en version som spelades i Sovjet i slutet av trettiotalet av en statlig judisk orkester. Ganska ovanligt. DFB:s version innehåller ett vasst inhopp på piccola av Mikael Sjöberg.
 
13

Karpat Jodel
(Pohjola)

/tuba, dragspel, klarinett, mandolin och trummor/
Den här hade arbetsnamnet ”Digeridoo och Djembe”, men fick sitt nuvarande namn just innan skivan skulle tryckas. Det var inte säkert att alla skulle finna lika mycket nöje i den titeln som bandmedlemmarna själva.
 
14

Honga
(trad)

/tenorhorn, trombon, klarinett, kornett och trummor + kontrabas/
Lyssna efter Arvids ”elefant-på-savannen-horn” i slutet av låten. Ursprungsversionen av den här låten spelades in 5 december 1917 av Kandels Orchestra.
 

Du kan köpa Den Flygande Bokrullens skivor via CD-Baby.
 Du kan även e-posta oss om du vill köpa skivor direkt av oss.
 

Recensioner

Recension av Ari Davidow, Klezmershack, USA, juni 2003

Den Flygande Bokrullen / Tarrschwein

Review | Personnel | Songlist

Den Flygande Bokrullen
Tarrschwein

Arko Records, ARKO CD005, 2002

Herrgården 8
S-745 41 Enköping, Sweden
Tel: +171 365 62
www.denflygandebokrullen.nu

Back with a new release, time has not quieted nor calmed Sweden's Den Flygande Bokrullen. To the contrary, they remain a propulsive, brassy reminder of American Klezmer as it was recorded most loudly in the early 20th century. This isn't to say that they are stuck in the past - their rendition of the "Trisker Nign" will surely remind many ears of the Macarena (Matzorena?). At the same time, their "Freylekhe Mehkutonim" or their arrangement of the "Donner Bulgar" would be welcome at any celebration.

This is raw, noisy klezmer played by a band who would be at home in any village square, unamplified. There is no Yiddish theatre music or folk music here, just solid, thumping dance music, propelled by a solid thumping drum kit, good for klezmer, for polkas, good anywhere that a gaggle of loud, reasonably coherent kapelye would be welcome. These are the true children, not only of those old '78s by the Kandel Orchestra, but also of the madcap, fun-loving original Klezmer Revival band, the Klezmorim. Listen to the band's own "Farshtinkener Boris" with solos ranging from banjo to accordion to tuba. This is rollicking fun.

Reviewed by Ari Davidow 6/8/03

 

Recension i Göteborgsposten



DEN FLYGANDE BOKRULLEN
Tarrschwein

(Arko/Amigo 2002)

På sin tredje cd ökar Flygande bokrullen tempot ännu mer. Första spåret heter Meshuggah (jiddisch för galen och knäpp). Bra beskrivning på hela cd:n! Bokrullen (tuba, kornett, trombon, klarinett, trummor med mera) spelar snabbare än snabbt och lika tokigt som roligt. Typ en rabiessmittad blåsorkester från Balkan. Det här är klezmermusikens motsvarighet till punk och thrash metal.
Även om det bara inträffar på två spår av fjorton så kan Bokrullen också sänka hastigheten. Till exempel i Kleopatras leda, där en inlånad kontrabasist drar stråken lugnt och stämningsfullt över mörka men vackra strängar.

Publicerad 2002-06-11
Bengt Eriksson

 

Recension i den danska folkmusiktidskriften Djembe okt-dec 2002

DEN FLYGANDE BOKRULLEN:
‘Tarrschwein’

Arko Records ARKOCD005 u46 minutter
*****
Klezmer. Meget energisk svensk ensemble, der har amerikanske Klezmorim som sine store forbilleder. Dette afspejler sig ikke mindst i lyden på Tarrschwein, der er mixet meget lig Klezmorims tidlige plader, det vil sige en meget mørk, støvet og analog lyd der faktisk klæder musikken utroligt godt. Ikke desto mindre modigt. Det får optagelserne til at lyde en del ældre end de er, hvilket jeg formoder er tilsigtet. Det må dog straks bemærkes at Bokrullen absolut magter at frigøre sig fra idolerne; de har deres helt egen stil og sound. De har blandt andet lavet en del græsk musik glide ind i repertoiret, hvilket absolut giver pote. Tubaspilleren glider anarkistisk rundt mellem tonerne som en fuld mand på skøjter, hvilket giver musikken et sjovt og skørt præg. Orkestret er centreret omkring trommer og blæs, men fire ud af de fem medlemmer spiller flere forskellige instrumenter, så accordeon og mandolin sniger sig også ind. Jeg har sjældent hørt et ensemble der var så meget på, som de her drenge. Selv en stille ballade nærmest brænder ud gennem højttalerne og slår sig selv fast med syvtommer søm. I det hele taget har musikken et særligt cirkus-præg. Bokrullen spiller fandenivoldsk og anarkistisk – og temmelig godt.
Mikkel Hviid Hornnes
 

Recension i Dagens Nyheter 23 maj

Den Flygande Bokrullen går baklänges in i framtiden. Klezmermusikens svar på Sex Pistols gör allt för att undvika förfining och väloljat samspel. På sitt tredje album brötar de värre än någonsin. Det här är punk - fast på dragspel, trumma, klarinett. Fem män i vita skjortor och städat utseende krockar i ett rum och genom fönstret far flisorna av 1900-talets judiska klezmerhistoria. Det är rått, rakt, snabbt (ett medvetet estetiskt val). Det kraschar om cymbalen och tuban puffar som en humla instängd i en flaska. De skriver egna låtar som kunde vara hundra år gamla. Den Flygande Bokrullen är fortfarande mitt svenska favoritklezmerband. Missa dem inte på nästa bröllopsfest. Lyssna hårt, skriver de. Visst!

Magnus Säll
 

Östgötacorrespondenten:

CCCC
Den flygande Bokrullen: Tarrschwein
Arko Records/Amigo
BOKRULLEN är fem unga dynamitgubbar med kort stubin. Hängivna den judiska festmusiken klezmer med extra tryck från Balkans vilda blåsorkestrar. Femlingarna i DFB antyder också ett försiktigt släktskap i spelet med sval svensk brunnsorkester och stressad cirkusmusik. Humorn är festgruppens sjätte medlem. De blåser från kraftigt ös till loj intensitet. ”Farshtinkener Boris” snubblar ystert full på dansgolvet med smågrimaser och klacksparkar. ”Kleopatras Leda” är en slemseg klagovisa som de nästan lurar till sömns med en hårt koncentrerad slötakt. DFB har utvecklats från den vettlöst ystra cd-debuten 1996, över tokrolig technoklezmer 2000, till ett moget, lekfullt och kompetent klezmerband i världsklass 2002. Cd-titeln ”Tarraschwein” är en hyllning och en ordlek. Styckad och ihoplimmad av de gamla odödliga klezmeridolernas efternamn.
LASSE ÅBOM
 

Recension i Upsala Nya Tidning

Bokrullen lossar slipsknutarna

02/06/12

Den flygande bokrullen
Tarrschwein (Arko/Amigo)



(4 kajor!)

Uppsalas egna klezmerhjältar i Den flygande bokrullen, en av de mer färgstarka fest- och dansorkestrar som går att uppbåda, lär knappast minska sin popularitet med nya albumet Tarrschwein.
Intensiteten, utspelet och frenesin har skruvats upp ytterligare ett snäpp, det är som att bokrullen nu hunnit fram till småtimmarna, när all formalia avverkats och de sista slipsknutarna lossats. Det spelar mindre roll om det är genrens traditionella melodier eller egna låtar med klezmerstuk som man framför. Tarrschwein bjuder på bådadera.
Även om detta är en studioinspelning så ger musiken ett livemässigt, spontant avtryck på trumhinnan. Att beskriva musiken som klezmer med punkkänsla, som vissa gjort, är inte helt fel. Men det går inte att komma ifrån att bokrullen helst ska avnjutas livs levande, inför publik.
Ulf Gustavsson