Offentliga spelningar

2010

Torsdagen 15 juli spelar Bokrullen i Kungsträdgården i Stockholm klockan 14.30. Kom och glo! Kolla in Stockholm green festival.

Den lilla augustiturnén börjar onsdagen den 4:e med spelning på Björkö utanför Göteborg.

Dagen efter, 5 augusti, är det spelledigt numera, eftersom arrangören på Hönö hade kacklat med kluven tunga.

På fredagen 6 augusti tar vi oss till Varberg och Majas vid havet. Räkna med spräck!

Och på lördagen, in i landet, 7 augusti väntar Växjö och Kafé de Luxe. Pär Lagerkvist skulle ha kommit om han kunnat.

Förutom de offentliga gigen, spelar Den Flygande Bokrullen självfallet även på bröllop, fester och andra privata tillställningar.

För historiker och statistiker:

Tidigare offentliga spelningar 2010:

24 januari Kulturoasen Uppsala. 6 februari Tellusbio Stockholm. 27 februari Skogås Stockholm. 13 mars Wasabryggeriet Borlänge. 15 april Pusterviksbaren Gbg. 1 juni Kägelbanan Stockholm. 5 juni Beatroots Enköping.

Offentliga spelningar 2009:

7 feb Fasching Sthlm. 28 feb Tellus Midsommarkransen Sthlm. 7 mars Katalin Uppsala. 12 mars 2 Lingon & blåbär Västerås. Kafé de luxe Växjö 17 april. Stallet Stockholm 25 april. 5 juni Rothoffsparken Eskilstuna. 2 juli DalFlo Bravefest Dala-Floda. 8juli Parksnäckan Uppsala. 11 juli Parfesten Nora. 21 augusti Tyrolen de Luxe Alvesta. 22 augusti Old Barn Corner Vetlanda. 10 september Grönlandsparken Kista. 27 november Kulturhuset, Stockholm. 11 december Pluto Stockholm. 12 december Västgöta nation Uppsala.

Offentliga spelningar 2008:

26 jan Stallet Stockholm. 9 feb Tellus Sthlm. 1 mars Gula Villan Haninge. 15 mars Allhuset Stockholms universitet Sthlm. 3 april Contrast Eskilstuna. 1 maj Stary Rynek Elblag Polen. 29 maj Judy's Sthlm. 31 maj Gränslös kulturfestival Åmål.7 juni Vårby gårdsfestivalen Sthlm. 9 juli Junseleveckan Junsele. 14-19 juli Festival Muzyki Kazimierz Dolny Polen. 31 augusti Tant Gröns Kulturoas, Håga, Uppsala. 3 okt Re:Orientfestivalen Sthlm. 15 okt, Blidösund, Stockholm. 1 nov, Mångfaldsfestivalen, Strömsund. Västgöta nation 13 dec Uppsala.

Offentliga spelningar 2007:

27 januari Tellus i Midsommarkransen Stockholm. 15 februari Frölunda Kulturhus Gbg. 17 februari Kulturforum i Kiel Tyskland. 28 februari Norrköping Crescendo. 18 april Sagateatern Södertälje. 12 maj Matteuskyrkan Göteborg. 6 och 7 juli Älvdansen Järvsö. 14 juli Falun Street Festival Falun. 1 augusti Parksnäckan Uppsala. 2 augusti Reflexen Kärrtorp Stockholm. 8 september Konstmuseet Uppsala. 18 september Nyhetsmorgon, TV4. 21 september Katalin, Uppsala. 22 september v:s lokal Eskilstuna. 23 september Debaser Stockholm. 16 oktober Teater Scenario Stockholm. 15 december Västgöta nation Uppsala. 31 december Uplands nation Uppsala.

Offentliga spelningar 2006:

19 januari Wasabryggeriet Borlänge. 11 mars Tellus Midsommarkransen Stockholm. 18 mars Allhuset Stockholms Universitet,Sthlm. 2 juni Hejbabberiba-festivalen Sala. 9 juni Mångkulturfestival Hässelby torg Stockholm. 9 juni Katalin Uppsala. 30 juni The Cod Strömstad. 1 juli Åstols Rökeri Åstol. 2 juli Majas vid havet Varberg. 8 juli Älvdansen Järvsö. 14 julicafébåten Vita Björn Umeå. 14 juni Rajraj-festivalen Umeå. 30 september Stallet Stockholm. 12 oktober Sjöhästen Hornstull Stockholm. 18 oktober Hängmattan Musikens hus Göteborg. 20 oktober Bremer Klezmerfest i Bremen 21 oktober Kulturkeller Wurzen. 28 oktober Katalin Uppsala. 2 december Folkets hus Åkersberga. 8 december Grand Uppsala.

Offentliga spelningar 2005:

28 januari Jeriko Malmö. 26 feb Stallet Sthlm. 6 mars Projekt Gieszerstr. 16 Leipzig Tyskland. 8 mars Objekt 5 i Halle Tyskland. 10 mars Klezmerfestival Fürth Tyskland. 11 mars Hackesches Hoftheater Berlin Tyskland. 25 mars Katalin Uppsala. 26 mars Tellus Midsommarkransen Sthlm. 26 mars Purimfesten på Stockholms universitet Sthlm. 2 juli Snerikes Nation Uppsala. 8 juli 2nd KlezMORE Festival Wien Österrike. Väl hemkomna från Österrike är det dags för ett gig i Stadsparken i Uppsala. Tisdagen den 12 juli blir det. 11 augusti Stadsmuseet Stockholm. 3 september Sthlms kulturfestival Sergels torg Sthlm. 15-18 september Warszawa Singera Festival Polen. 7 oktober Vara kulturhus. 20 oktober Musikens hus Göteborg. 29 oktober Stallet Sthlm. 2 december Smålands nation Uppsala. 10 december Västgöta Nation Uppsala.

Några live-recensioner

Publ:090709 UNT

Sprudlande energi gjorde succé

Den Flygande Bokrullens unika variant av klezmermusik gjorde succé i Parksnäckan på onsdagskvällen, skriver Stefan Warnqvist.

RECENSION

Musik
Parksnäckan, onsdag

"Det hade varit tråkigt att spela om det varit tomt", sade Den Flygande Bokrullens frontman Matti Pohjola mot slutet av deras spelning i Parksnäckan. "Då hade vi nog spelat lite kortare."
Kommentaren var talande på flera sätt. Gruppen har under många år byggt upp ett rykte som ett liveband utöver det vanliga och denna onsdagskväll var det i princip fullsatt. Alla åldrar fanns representerade och till och med ett antal hundar var på plats. På en av de främre raderna satt en konstnär med staffli framför sig och gjorde sobra färgteckningar av musikerna. Dans i olika former förekom flitigt, både av gruppmedlemmarnas entusiastiska barn uppe på scenen och av glada åhörare på grusplanen bredvid bänkraderna.

Bifallet blev allt mer stormande ju längre spelningen fortsatte. Men att döma av deras hejdlösa spelglädje är det lätt att föreställa sig att gruppen skulle ha spelat med samma energi om det så bara hade varit en åhörare på plats. Som Matti Pohjalas kommentar avslöjar finns det troligen inte ens med på deras karta att ställa in en spelning.
Den Flygande Bokrullens variant av klezmermusik rymmer både traditionella östeuropeiska sånger, grekiska melodier och egna kompositioner. Låtarna hämtas obehindrat från olika århundraden utan att någonsin låta daterade. Samtliga medlemmar spelar flera olika instrument vilket ger musiken en enorm klangfärgrikedom.

Med hjälp av mandolin, banjo, klarinett, trombon, trumpet, barytonhorn, dragspel, kornett, bastuba, synt, trummor och slagverk blir deras ljudbild något helt unikt. Rysk cirkusmusik från 1800-talet möter Disneyfilmmusik från 40-talet möter storbandsjazz. Dramatiska tempobyten möter bitterljuvt vemod möter sprudlande energi.
Kung Henry gästade i två låtar, för kvällen i en passande "Flygande Bokrullen-dräkt", det vill säga vit skjorta, svarta byxor, väst och slips, inte vad han vanligen brukar bära på scen. Mötet mellan hans karismatiska rapping och gruppens klezmer tillförde oväntade dimensioner till båda parters musik. Med just denna typ av oväntade krockar visade Den Flygande Bokrullen åter sin styrka.

Av: Stefan Warnqvist UNT 090709

Publicerad i UNT 2007-08-02

Klicka för större bild

Foto: Staffan Claesson

Ett bredare spektrum med Den flygande bokrullen

Andreas Jakobsson tycker att Den flygande bokrullens nya vemodigare låtar ger en kontrast som lyfter även de äldre ösigare alstren.

MUSIK
Den flygande bokrullen
Parksnäckan, Uppsala, onsdag 1 aug

RECENSION Ända sedan jag såg Den flygande bokrullen första gången för några år sedan har jag efterlyst lite lugnare låtar som variation till det tempofyllda toköset som blivit gruppens kännetecken. Nog för att de hanterar det snabba kanske bättre än något annat svenskt klezmerband. Men kontraster är alltid välgörande eftersom det ger mer kraft även till de snabbare partierna. Och det är mer glädje jag konstaterar att bandmedlemmarna själva verkar ha tänkt i samma banor när de jobbat på det kommande albumet. De nya, vemodigare, låtarna är precis vad jag längtat efter.

Vemodet har visserligen alltid funnits där. Det är omöjligt att undvika, hur snabba och glada bröllopsmarscher man än spelar eftersom det sitter i kletzmerns ryggmärg. Men på låtarna från albumet, som ska släppas i början av hösten, bejakar man det vackert sorgsna på ett helt annat sätt än tidigare. De ger konserten en välgörande balans och bådar mycket gott inför den nya skivan.
Parksnäckanspelningens absoluta höjdpunkt blir Koilen, från kommande skivan. En klassiker som i Den flygande bokrullens tappning blir flödande ösig och tungt vemodig på samma gång och komplexiteten får det att låta som en orkester som är minst dubbelt så stor som sex man och som har minst dubbelt så många olika instrument.

När den äldre repertoarens Aber Tantz, Odessa Bulgar och i synnerhet Icek kommer blir det också en urladdning som känns mäktigare än någonsin tidigare. Ett nära på fullsatt Parksnäckan med människor som dansar, klappar med och inte kan sitta still visar också att Den flygande bokrullens koncept fungerar. Själv konstaterar jag att Uppsala kan stoltsera med Sveriges bästa klezmerband, som numera behärskar det mesta i den judiska folkmusikens breda spektrum.

Andreas Jakobsson

Die dauergeblitzten Lichthupendrängler

Starkstrom aus Schweden: Den Flygande Bokrullen blasen das Kufo in Grund und Boden

Als Schlagzeuger Carl Johansson nach der zweiten Zugabe vom Stuhl fällt, glauben die Sanitäter hinter der Bühne, dass jetzt wohl oder übel doch ihre Stunde schlägt. Aber keine Sorge. Ist alles nur Spaß hier.

Wie beschreibt man um Himmels willen diese sechs verrückten Schweden mit dem verrückten Namen Den Flygande Bokrullen (Die fliegenden Buchrollen) am Ende eines überaus verrückten Abends? Man kann es so versuchen: Wären sie Autofahrer, stünden sie als Lichthupendrängler im Dauerblitzlicht der Radarfallen. Wären sie Zirkusakrobaten, hießen sie „Los Hektikos“. Wären sie Starkstrom, sie erleuchteten Manhattan mit links.

In Wirklichkeit sind sie Hochgeschwindigkeitsmusiker, die die Klezmerpolizei wegen unzähliger Verstöße gegen die traditionelle Klangordnung eigentlich sofort festnehmen müsste. Diese „fliegenden Buchrollen“ behalten typische Farben und harmonische Grundstrukturen des Klezmer bei — der Rest ist der blanke Irrwitz in der Nähe zum Punk, hier und da sogar zum Metal-Rock. Diese Bulgars, Dojnas und Polkas bersten vor Tempo, und zweifellos gewönne Klarinettist Lars Ydren den Preis für den gestresstesten Musiker des Festivals. Schubkraft geben bis zu vier Blechblas-Instrumente mit Anklängen beim überdrehten, arabesken osteuropäischen Hochzeits-Brass-Stil und das ungestüme Schlagzeug Carl Johanssons.

Natürlich macht das, die dadaistische Conférence Matti Pohjolas inklusive, großen Spaß. Doch im Grunde variieren die Schweden über zwei Stunden einen derben Drauflos-Gestus bis zur völligen Zuhörerermattung. Dass sie ihre Titel unterbrechen, ist eigentlich nur zum Instrumentenwechsel nötig. Aber auf so angenehme Art wird man schließlich selten gelangweilt.

Hinten in der fast ausverkauften Großen Halle schwenken sie blau-gelbe Fähnchen, ein Dutzend mutiger Fürther tanzt. Die Sanitäter aber bleiben arbeitslos.

. MATTHIAS BOLL

12.3.2005 0:00 MEZ


© FÜRTHER NACHRICHTEN

Wasabryggeriet kokade nästan över

Klezmer lockar folk. Det kunde man sluta sig till i går på Wasabryggeriet - denna enastående arena för de lite mer alternativa musikstilarna. I går var det dags för klezmerbandet Den flygande bokrullen, som bjöd på en bejublad show med den spännande musikstilen.

Klezmer - ett hopkok av det myllrande europeiska musiklivet - är i själva verket festmusik, framförd av östeuropeiska judar under sent 1800-tal och första delen av 1900-talet.

Denna feststämning lyckas Den flygande bokrullen förmedla med stor tydlighet. De får den trångt sittande publiken att skratta och hoppa till de kaotiska rytmerna.

Musikstilen ställer inga hårda krav på soloprestationer, utan allt präglas av en opretentiös uppsluppenhet, på gränsen till kaos. Kanske återspeglar den rastlösa musiken något av den oroliga historia som de europeiska judarna har upplevt.

Musikerna byter ideligen instrument och visar stor skicklighet på sina respektive områden. Batteristen Carl Johansson växlar vant mellan trummor och barytonhorn, och Gustav Johansson flexar mellan dragspel och trombon.

Den trånga lokalen ställer dock musikerna på prov. Ett klezmerband bör stå i klunga för att kunna vara i synk med varandra, lyssna in sig och överraskande ta över ett solo, men här tvingas de stå på rad, och musikerna hade svårigheter att höra varandra.

Men detta lyckas de göra ett nummer av. Svårigheterna på scen blir till ett underhållande mellanspel då musikerna skämtsamt försöker ställa saker och ting till rätta.

Det finns inte mycket av stillsamhet i Den flygande bokrullens repertoar.

-Nu ska vi köra en lite lugnare bit, säger banjospelaren Matti Pohjola. Och visst håller den skruvade tangoliknande låten som följer ett något lugnare tempo. Men det är som om de fem musikerna inte kan hålla sig - plötsligt övergår den i ännu ett fartmuskedunder till låt. Publiken jublar och skrattar.

Så namnet då? Den flygande bokrullen?

-Det har egentligen inget att göra med musikstilen. Vi hette så redan innan vi började med klezmer, säger Gustav Johansson i pausen, vilket väl illustrerar den glada respektlöshet som präglar bandet.

HENRIK SJÖGREN

Den Flygande Bokrullen spritter
DEN FLYGANDE BOKRULLEN
Heden, söndag

Meshuggah är som många känner till namnet på ett svenskt metalband. Ordet är jiddisch och betyder galen. Den första låten på Den Flygande Bokrullens senaste skiva, Tarrschwein, heter Meshuggah och är inspirerad av hårdrock, turkisk marschmusik och gammal klezmer. Det är en galen låt. Den Flygande Bokrullen är ett galet band. Den Flygande Bokrullen är ett av Sveriges roligaste liveband.
Den Flygande Bokrullen tar dels låtar från klezmermusikens vagga, som spelades in i USA på 10- och 20-talen av pionjärer som Abe Schwartz, Dave Tarras och Harry Kandel och piffar upp melodierna med vilda påhitt. Och så skriver de eget material, inte bara i typisk klezmerstil, utan även låtar som doftar zigensk musik, grekisk musik, rysk musik och allt möjligt. För två år sedan släppte de en elektronisk klezmer-ep. Något som måste vara tämligen unikt.
Det var full rulle i drygt en timma i ett av tälten under de fria ordens festival. Många dansade och hoppade och sprang runt i ringar. Fem musiker. Alla hanterar flera instrument. Ingen fiol som var vanligt i gamla klezmergrupper, men, självklart klarinett, andra blåsinstrument, kontrabas, trummor, dragspel. Matti Pohjola, som introducerar låtarna, spelar mandolin och kornett. Och kanske något annat, det är inte lätt att hänga med, musiken flyger verkligen fram, tar stora hopp, snabba skutt, det spritter i benen, omöjligt att stå still.
Den Flygande Bokrullen har kallats klezmermusikens Sex Pistols. Inte så dumt sagt. Musik djupt förankrad i en tradition, men med punkattack, med en rå och otyglad inlevelse. Jag gillar att de har trummor, Carl Johansson bankar som han vore medlem i ett rockband, vilket drar upp låtarna några extra varv.
Konserten avslutas med att medlemmarna i princip kastar sig ut från scenen i ett brak och nästan välter omkull sina attiraljer. Ingen mer musik. Den här gången. Ett band man kan se igen & igen.

Publicerad 2002-09-02 i Göteborgsposten